För några veckor sedan blev det en tur till Tyskland, 150-160 mil t/r på en dag. Eller mer ett dygn visade det sig till slut . Jag gjorde lite snabbt en laddplan som nedan.

Den höll sig egentligen väldigt väl fram till Nørre Alslev Supercharger. Där var vi sista bil till laddning och de hade bara fyra platser. Fick endast 25% av maximalt vid laddning och fick stå extra länge. Efter 20 min eller så åkte en bil. Dock gick inte strömmen upp. Så jag skyndade mig ut och tog ut kabeln och satte i den igen och då gick strömmen upp till max. Det var en annan bil som höll på att backa intill just då, därav skyndandet. Ville inte bli tvåa igen . Detta var dessutom den tråkigaste supercharger jag varit på. Utöver att den bara har 4 platser. Blev nästan deprimerad när jag satt där. Ta hellre Køge. Så en halvtimme sen och en missad färja eller två, så var vi 1 timme sena. Detta spelar ju ingen roll om et inte var så att vi visste att det var oväder på väg in och vi ville helst komma norr om ovädret i rättan tid. Så blev dock inte fallet. På väg tillbaka började det snöa efter Nørre Alslev och i Köge var det redan 1 dm. Det var bara några timmar sedan vi reste problemfritt denna väg. Det snöade mao nåt in i… Svårt att se vägen. Bilen drog 270 Wh/km i 70 km/h och snön skrapade tidvis i underredet. Det blev ett litet stopp i Köge för att vila ögonen och ladda lite. Sen vidare. Vid Öresundsbron var det bara regn, men kraftig vind. Över i Skåne gick sedan nederbörden över till snö mer och mer, men det var inte så mycket på vägen. Vi laddade i Löddeköpinge och drog vidare norrut. Lite mer snö på vägen, men ok. Dock blev det ganska snart stopp i trafiken. Flera olyckor runt Landskrona och lastbilar som stod fast och blockerade. En klassiker. Efter ett par timmar här på kvällen började det kännas lite slitsamt. Då hade det när et väl lossnade igen blivit så mycket snö att man fick köra bakom lastbilar för att får bort lite snö. Hängde på en långtradare som blåste på i 80 knyck i djupsnön. Så det funkade fint. Dock tröttsamt för ögonen med detta kraftiga snöande. Från Halmstad var det sen bart på vägarna och i Falkenberg ingen nederbörd alls. Väl framme där var vi 4-5 timmar försinkade och klockan var närmare 1. Nu skulle vi varit hemma…. Jag sov till Uddevalla innan jag tog sista biten (har inte autopilot så min co-driver körde ).

Så länge det finns superchargers så är långturer helt ok. Som man ser på min plan här så kör jag alltid nästan ned till 0 km typical range och laddar på så många ställen som möjligt. Det är det snabbaste sättet att ta sig fram. Hade man kört med familjen hade det ju ändå tagit minst en timme med lunchpaus så då får man ju tänka lite annorlunda ibland.

Några bilder från världens tråkigaste supercharger Nørre Alslev:

Första gången Teslan åker färja:

På hemvägen i Köge:

Fick ny front gjord av snö . Detta är taget i Falkenberg. VIKTIGT. Ta bort sånt här innan laddning. Bilen blev tokvarm och kämpade för brinnande livet innan jag insåg att detta tätade igen luftintaget för batterikylningen.

Falkenberg på nedvägen med Co-pilot Olle:

Löddeköpinge på nedvägen. Lugnet före stormen. Mycket bilar här, men hade varit något Tesla grej med provkörning verkade det som.